Klockan 14.45  tisdag den 3/5 fick min älskade hund Inka somna in efter 12 år.

Saknaden är som ett stort svart hål som är oändligt. Jag hör henne varje dag och jag ser mig om men hon finns inte där..Hennes bädd står fortfarande kvar för jag orkar inte ta bort den, inte än.

Jag valde att kremera henne enskilt så om ca en månad  får jag tillbaka urnan med hennes aska, då får min fina,fina Inka komma hem igen för det lovade jag henne.

Smärtan kommer blekna med tiden det vet jag, men just nu gör det gränslöst ont inom mig och dagarna är bara gråa..

Hon var min bästa vän. Hon visste allt och hon fanns alltid där..

Vad ska jag göra nu?

                                                    
                                                      
     Månstrimmans Inka  

 

Anki

5 maj 2011 14:25

Ja, det är ett tomrum som kommer att bli svårt att fyllas.
Åh, jag förstår hur du känner det:(

http://nabbann.blogspot.com

 

Piia

5 maj 2011 14:49

Det är jobbigt och det är tufft första tiden. När Nico fick somna in trodde´jag aldrig att sorgen skulle lätta men konstigt nog gör det det. Idag har jag mest glada och underbara minnen kvar av den fantastiska hund han var. Valde också enskild kremering och urnan ligger begravd vid vår grind där han satt och spanade över sina nejder.
Massor av tröstekramar!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

2014, året som utan överdrift varit bland det värsta jag upplevt i mitt liv. Det finns ingen hejd på hur mycket skit som regnat ner över mig. Hur mycket energi som gått åt, hur mycket känslor som slösats på personer och situationer som inte var vär...

Jag skulle kunna skriva ett långt inlägg om besvikelser,trötthet och lågvattenmärken men jag orkar inte ödsla mer av min energi på sånt idag så jag låter helt enkelt bli det. Att skriva av sig är bra men ibland så är det bättre att bara vara tyst....

Och nu blir det reklamfilm! Eller njae,lite kakreklam bara. Är sen några år en buzzador eftersom jag gillar att testa nya saker. Ett rätt trevligt koncept faktiskt. Denna gånga ska jag testa och buzza en ny sorts kakor som ska lanseras i Sverige....

Fortsättning på mitt köksprojekt. Jag var som sagt rätt less på min oljade ekskiva som inte längre var oljad utan bara sliten och grå vilket resulterade i att den blev fulare och fulare ju mer vatten som kom på den. Inte så vacker som ni ser nedan....

Då börjar vi om igen då och ser om inspiration, tid och lust finns till att hålla igång bloggandet denna vända! Mycket har hänt och tiden är som alltid i mitt liv en bristvara. Järnen i elden är många, drömmarna är många, planerna är många, tankarn...