Jag ger upp nu....

Kanske dags att börja tänka på mig själv lite också och inte satsa all energi på alla runt mig även om det är något jag gör med glädje, men när det kommer till en punkt där jag endast får en känsla av tomhet som gensvar då väljer jag att kliva av..

Även jag har ett läge där det tar tvärstopp och där är jag nu.

Att ta upp kampen mot sig själv är tufft men jag är i ett läge där det känns som en nödvändighet om jag någonsin ska få ro..

Besökte min kloka fru ikväll som faktiskt sparkade på mig lite, tror det behövdes för att saker ska kunna klarna, men jag är fortfarande rädd...

Världen snurrar lite för fort nu och jag hinner inte riktigt med i svängarna och det bekymrar mig, jag vill ha kontroll över vad som händer.

Sanningen är trots allt att jag mår helt fantastiskt just nu och det kanske är där jag borde börja...